”Avgörande att förstå bakgrunden”

Prishöjningarna på fjärrvärme är en effekt av den energikris som EU drabbats av sedan förra året som förorsakar kraftigt ökade bränsle- och energipriser. Tillsammans med den höga inflationen leder det till kraftigt ökade kostnader för produktion av fjärrvärme där bränslekostnaderna utgör ungefär halva produktionskostnaden. Det behöver betonas att fjärrvärmeföretagen gör vad de kan för att begränsa prisökningarna som procentuellt sett är lägre än de kostnadsökningar som företagen drabbats av.

Fjärrvärme produceras till stor del av restprodukter från skogen och skogsindustriella verksamheter. Rysslands invasionskrig i Ukraina har lett till att export från dessa länder har stoppats vilket motsvarar en stor del av världsmarknaden för biobränsle. Även om fjärrvärmeföretagen inte importerar från dessa länder har situationen lett till ökade priser på bioenergi i hela Europa. Efterfrågan på biobränslen har ökat kraftigt och denna ökade konkurrens från Europa har drivit upp priserna kraftigt. 

Minskat byggande har även lett till minskad efterfrågan på sågade trävaror. Det i sin tur har lett till minskad tillgång på restprodukter som används som biobränsle.

Vidare har EU beslutat om höjda mål för användningen av förnybar energi, vilket ytterligare driver på efterfrågan på biobränslen. 

Förutsättningarna för prissättningen av fjärrvärme skiljer sig åt väsentligt mellan olika företag i olika delar av landet. Varje fjärrvärmenät har sina lokala förutsättningar. Det handlar om nätets storlek, om det är tätt eller glest bebyggt, anläggningens ålder, vilka investeringar man genomfört eller behöver genomföra och hur de slår, vilka produktionsanläggningar man har, om man har elproduktion i sin anläggning, vilka bränsleavtal man har, hur elpriserna har säkrats upp, eventuell tillgång till spillvärme, med mera. 

Det är också viktigt att påpeka att just för att fjärrvärmeföretagen normalt har en dominerande ställning på värmemarknaden så behöver man behandla kunder i samma kategori lika, vilket följer av konkurrenslagen. Det innebär till exempel att om ett fjärrvärmeföretag erbjuder en kund ett bättre prisvillkor, så måste detta erbjudas samtliga kunder i samma kundkategori. Det är skälet till att ett fjärrvärmeföretag i praktiken inte kan förhandla om prisnivån med en enskild fjärrvärmekund. Prisnivån behöver sättas lika för alla i samma kundkategori. 

Det senaste året har det inkommit en ovanligt stor mängd ansökningar till Fjärrvärmenämnden som gäller ett fåtal fjärrvärmeföretag. Den stora merparten av ärendena utgörs av i princip likalydande ansökningar där fastighetsägarorganisationer uppmanat sina medlemmar att ansöka om medling i syfte att fördröja de prishöjningar som fjärrvärmeföretag aviserat. Vi instämmer i att Fjärrvärmenämnden behöver stärkas och att nämndens arbetsformer behöver ses över då den inte är dimensionerad för att hantera en stor volym av massansökningar.

Men det behöver påpekas att Fjärrvärmenämnden inte har en prisprövande roll vilket lagstiftaren var tydlig med när den infördes. Syftet är framför allt att öka transparensen kring förutsättningarna för ändrade avtalsvillkor för fjärrvärme. 

Vi stödjer att fjärrvärmelagen som funnits i femton år följs upp och utvärderas och där det ses över om kundens ställning kan stärkas ytterligare. Utgångspunkten behöver dock fortsatt vara att fjärrvärmen ska kunna konkurrera med andra värmelösningar på en värmemarknad. Vi ser att Prisdialogen, mellan fjärrvärmeföretag och fjärrvärmekunder, kan få en större spridning. Där är transparensen kring prissättningen en grundbult. 

En ny omfattande fjärrvärmereglering är inte något som kommer råda bot på energikrisen utan vi välkomnar i stället en fördjupad och konstruktiv kunddialog.

Lina Enskog Broman, enhetschef energisystem och fjärrvärmeansvarig  
Erik Thornström, ansvarig skatter och styrmedel och energieffektivisering

Här kan du läsa repliken i SvD